Varför utlyser Vinnvård ett
Fellowship-program?

Vinnvård har identifierat ett behov av att ta fram kunskap om förbättringsstrategier samt en begränsning i möjligheterna för framgångsrika forskare att meritera sig inom detta område.

En vanlig kritik av förbättringsinsatser går ut på att kunskapsbasen är liten och har en dålig teoretisk underbyggnad. I valet av enskilda interventioner saknas ofta teorier som kan förutsäga framgång eller peka ut specifika utvecklingsvägar. De metodologiska svagheterna i litteraturen avser bland annat problem med utformning och analys av interventionerna samt dålig rapportering av resultat.[1] Det finns ett behov av att utveckla en gedigen teoretisk, empirisk och erfarenhetsbaserad kunskapsbas avseende kvalitetsförbättrande åtgärder, samt att ta ett mer vetenskapligt angreppssätt till utveckling, utvärdering och spridning av förbättringsmetoder.[2] [3]

Ett alltmer erkänt faktum är att förbättringsmetoder inte kan tillämpas i ett vakuum. Man måste ha en bättre förståelse av den fulla vidden av de kontextuella faktorer (inkluderade system-, organisations- och kulturella komponenter) som möjliggör en varaktig förbättring av hälso- och sjukvårdstjänster. Intresset växer för att föra samman den akademiska forskningsvärlden med beslutsfattare och praktiker vid utformning och genomförande av hälsovårdsforskning samt dess implementering i verksamheten.

Sir David Cookseys rapport från 2006 har identifierat två betydande kunskapsluckor som hindrar ledande medicinsk forskning och evidensbaserad kunskap att omsättas i praktiken. Den första berör överföringen av idéer från grundforskning och klinisk forskning till nya produkter och metoder för sjukdomsbehandling. Den andra berör implementering av nya interventioner i den rutinmässiga verksamheten. På senare år har stora resurser lagts på den första kunskapsluckan och till dags dato har den andra inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Vinnvård vill därför med denna utlysning katalysera den verksamheten och visa ledarskap för andra.

Fellowship-programmet kommer att utformas så att det även utvecklar individens ledarskap och ger en möjlighet att bedriva den teoretiska, metodologiska och empiriska grundforskning som krävs för att generera ny kunskap och nya tillvägagångssätt för att genomföra kvalitetsförbättringar.

Investeringar i utvecklingen av improvement science - som baseras på rigorös forskning och en bred interdisciplinär ansats - kommer att ge ett betydande bidrag till förståelsen av varför, hur och under vilka omständigheter en specifik intervention kan förbättra vård och omsorg samt vilka faktorer som främjar alternativt utgör hinder för ett framgångsrikt genomförande i olika sammanhang. De bidrar dessutom till utvecklingen av nya interventioner som mäter och förbättrar kvalitet.

[1] Shojania, K. G. and Grimshaw, J. M. (2005) Evidence-Based Quality Improvement: The State of The Science. Health Affairs, 24, no.1: 138-150

[2] NHS Institute (2009) Inspiring change in the NHS: introducing the five frames.

[3] Walshe, K (2009) Pseudoinnovation: the development and spread of healthcare quality improvement methodologies. International Journal for Quality in Health Care; 21 (3): 153-159