Bättre behandlingsresultat, bättre kostnadskontroll, högre produktivitet och förbättrad patientsäkerhetskultur!

Vinnvårdprojektet ”Innovationssystem för bättre hälsa” är klart och har kommit med sin slutrapport.

Innovationssystem för bättre hälsa är ett samverkansprojekt mellan lednings- och organisationsforskare vid Karolinska Institutet och tolv verksamheter inom Stockholms läns landsting. Syftet var att gemensamt utforska hur ny kunskap och nya idéer genomförs i praktiken, och vad som krävs, t.ex. i form av ledarskap, för att tillämpningarna skall leda till faktiska förändringar av arbetsorganisation och processer.

De studerade verksamheterna har förverkligat en ny idé eller funnit ett nytt angreppssätt för att tillämpa tidigare känd men underutnyttjad kunskap. Så stor bredd som möjligt bland verksamheterna som eftersträvades, från ett övergripande integrerat vårdsystem (Norrtäljeprojektet) till enskilda initiativ till att förändra lokal behandlingspraxis (vårdprogram i psykiatrin). Innovationsspridning och genomförande studerades ur flera synvinklar, organisatoriska förutsättningar, form för ledning och styrning, genomförandeprocess och uppnådda resultat. Förändringarna handlade om ny arbetsorganisation, nya arbetssätt, förändrad arbetsfördelning, tillämpning av rutiner och standarder och ibruktagande av verktyg och beslutsstöd. Några exempel på resultat är: bättre behandlingsresultat, bättre kostnadskontroll, högre produktivitet och förbättrad patientsäkerhetskultur.

En av projektets viktigaste slutsatser är att kunskap, metoder och teknologier kommer till användning och nyttiggörs om det sker som en del av ett systematiskt utvecklingsarbete. Detta innebär att arbetet sker enligt tydlig plan och med ett genomförande i identifierbara steg. En förutsättning är därigenom att vård- och omsorgsorganisationerna främjar en kultur av ständiga förbättringar och att personalen är förtrogen med metoder för utvecklingsarbete.

Fallstudierna visade att hinder för ett kontinuerligt lärande var störande effekter av omorganiseringar och strukturförändringar, brist på positiva incitament, oändamålsenliga maktstrukturer och att medarbetare inte uppfattar förändring som något naturligt. Det sistnämnda kan överkommas genom att man skapar en tydlig koppling mellan professionell kompetensutveckling och verksamhetsutveckling. Främjande faktorer var stöd från ledningen, respekt för den tysta kunskapens betydelse, mod hos aktörerna att överskrida gränser och hög motivation och entusiasm hos förändringsledare.

 

Läs hela slutrapporten här >>