Fellow Ulrica von Thiele Schwartz har fått etableringsbidrag

Vetenskapsrådet har beviljat 6 miljoner över 4 år för ”Följsamhet och anpassningar på vägen från forskning till praktik: betydelsen för patienter, medarbetare, hälso- och sjukvårdssystemet och utvärdering.”

Vetenskapsrådets motivering:
Kraven på att arbeta evidensbaserat inom vård- och omsorg ökar. Målet är att erbjuda medborgarna de insatser som genom forskning visat sig vara mest effektiva. Det är dock inte alltid så lätt i praktiken. Inte minst väcker det frågor hur mycket evidensen kan, får eller bör förändras längs vägen från forskning till praktik. Ska man vara trogen det ursprungliga protokollet, det som visat sig effektivt (följsamhet)? Eller ska man göra medvetna, väl genomtänkta förändringar utifrån den aktuella situation där metoden ska användas (anpassningar)? Detta är det så kallade följsamhets- och anpassningsdilemmat. Å ena sidan krävs ofta anpassningar för att evidensbaserade metod ska fungera i praktiken. Å andra sidan riskerar anpassningar att göra metoden ineffektiv. Och överlag saknas det kunskap om dilemmat. Kunskapsluckorna kan delas in i tre breda ämnesområden, som den här forskningen ska belysa.

I den första delstudien undersöker vi hur följsamhet och anpassningar påverkar möjligheterna för hälso- och sjukvården att erbjuda så kallad god vård: kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, och jämlik hälso- och sjukvård som ges i rimlig tid. Vi använder en kombination av naturalistisk och kvasi-experimentell design för att undersöka ett implementeringsfall där följsamhets- och anpassningsdilemmat har aktualiserats i och med att den metod som ska införas – Cool Kids - är utvecklad för psykiatrisk vård av barn med allvarliga besvär och nu ska användas i  primärvård och för barn med milda till måttliga besvär. Betingelserna är 1) inga anpassningar, 2) strukturerade anpassningar med hjälp av ett beslutsstöd och 3) anpassningar som man vanligtvis gör dem. Eftersom hälso- och sjukvården är ett komplext system där en ny metod ska uppfylla flera krav samtidigt väger vi samman kriterierna för god vård, och undersöker skillnaden mellan grupperna med flernivåsanalyser. Vi använder också intervjudata och dokument för att belysa hur metoden levereras i praktiken. Resultaten kommer ha stor betydelse för hur vi förstår vägen från forskning och praktik, och därigenom hur vi bättre kan säkerställa en god vård.

I den andra delstudien vill vi förstå vilka konsekvenser dilemmat får för hälso-och sjukvårdens personal. Det finns väldigt lite forskning om det i nuläget, men pilotstudier visar att frågorna ofta är svåra att hantera och leder till oro för att besluten om följsamhet och anpassning får negativa effekter för patienterna. Vi använder en tvärsnittsbaserad fler-falls studiedesign med 5-7 olika fall där följsamhets- och anpassningsdilemman aktualiserats. Vi gör intervjuer med hälso- och sjukvårdspersonal och data analyseras med induktiv-deduktiv tematisk analys för att undersöka hur dilemmat påverkar kognitiva och emotionella stressorer. Teoretiskt utgår vi ifrån person-miljö matchning och från teori om formella och informella strukturer. Genom att anlägga ett medarbetarperspektiv på ett vanligt förekommande fenomen i hälso- och sjukvården bidrar vi till kunskap som kan förbättra arbetsförhållanden för anställda i hälso- och sjukvården. Vi bidrar också med kunskap om hur hållbarheten i förändringar kan öka, eftersom hållbarhet bygger på att förändringen funkar för patienter, personal och organisation.

I den tredje delstudien tar vi oss an följsamhets- och anpassningsdilemmat ur ett systemperspektiv. Bakgrunden är att nya metoder ofta ingår både i nationella och regionala styrdokument, och hur dilemmat hanteras där avgör hur mycket eller lite variation (styrning kontra autonomi) som lämnas till medarbetarna. Vi använder en använder-baserad design där de som tar fram riktlinjer och de som jobbar med metoden och patienter vägleds i att tillsammans ta fram förslag på hur dilemmat med anpassningar och följsamhet kan hanteras. Arbetet dokumenteras och analyserar för att hitta generella mönster.

Utöver dessa tre ämnesspecifika områdena undersöker vi också hur följsamhet och anpassning påverkar utvärderingsmetodik. Det gör vi genom en Delphi-undersökning, där experter på följsamhet, anpassning och utvärdering engageras i att identifiera principer för hur komplexa, föränderliga insatser kan utvärderas.

Det helhetsgrepp som tas i det här forskningsprogrammet genom att följsamhet och anpassningar följs ur såväl patient, personal, system- som utvärderingsperspektiv är unikt. Det kommer ge både teoretisk och praktiskt kunskap som bidrar till att forskningsbaserad kunskap kan komma praktiken till godo på ett mer ändamålsenligt sätt.