Förbättringsfrukost - Förbättrad hälsa för mindre pengar

Bättre hälsa, ökad patientsäkerhet och för, i framtiden, mindre pengar - var temat för den andra Förbättringsfrukosten på Vårdakstiftelsen den 12 mars.

Vinnvård var värd och presenterade forskningsresultat och förklarade vad Improvement science är. Bland annat presenterade Staffan Arvidsson, programchef, en definition av Improvement science som är under arbete:

“Improvement science is the useful knowledge for improving health care.”

IMG_1882.JPG

Frukostmöte om säkerhet och risktagande på sjukhus

Världsledande KTH-forskaren, och tillika experten på medicinska olyckor, Richard I Cook talade om patientsäkerhet på Vårdalstiftelsens andra förbättringsfrukost. 

Cooks föredrag om patientsäkerhet tar upp de dynamiska aspekterna av risker och säkerhet och om hur människors beteende i en organisation, till exempel på ett sjukhus eller en annan vårdinrättning, i regel dras mot gränserna för vad som kan anses vara ett säkert beteende. I modellen finns tre gränser som vård och omsorg måste hålla sig inom för att vara säker. Det är en ekonomisk gräns, en gräns för arbetsbördan och den tredje gränsen handlar om prestationer/händelser inom vården. Alla dessa tre trycker på och gör att vården utsätts för press som när den blir för stor leder till olyckor och onödigt lidande. Ständigt ökande krav på effektivitet och kapacitet gör att man minskar på säkerhetsmarginalerna i det dagliga arbetet – vilket i förlängningen ökar risken för en olycka. Patientsäkerhet är alltså inte en statisk faktor i sjukvården, tvärtom är säkerheten dynamisk och föränderlig. Vi människor anpassar och förändrar vårt beteende ständigt i förhållande till hur vi upplever omvärlden, risker och säkerhetsmarginaler är två faktorer som kan spela avgörande roll för hur vi väljer att agera i en given situation.

När en olycka väl inträffar, på exempelvis ett sjukhus, anses det ofta vara på grund av olyckliga omständigheter, inte sällan relaterat till den mänskliga faktorn. Men egentligen är det alltså snarare systemet som har tvingat in individer i en situation där det mer är en fråga om när en olycka händer snarare än om den inträffar.

Trots detta, berättade Cook, sker det inte många olyckor i dagens sjukvård. Medan man på 1900-talet frågade sig varför olyckor händer och hur man kan förebygga dem, så är frågan i dag snarare varför det inte händer så många olyckor i sjukvården. Sjukvården opererar nämligen i regel på gränsen till sin egen kapacitet och så fort en förbättring inträffar i form av en ny teknologi­ – så tänjs denna kapacitet ut. Det är ett systems förmåga att klara av att fungera trots störningar och oväntade händelser som avgör hur säkert det är. Om detta vet vi idag för lite, mer forskning behövs!

Mer att läsa om Richard Cook finns här >>>

Nästa frukost sker den 23 april, då under parollen ”När patienten får bestämma”. Vårdalstiftelsens projekt "Forum för Health Policy" diskuterar viktiga policyåtgärder för att lyfta fram individperspektivet i vården, där patienten får mer och bättre information och därmed möjlighet till större inflytande över sin vård och behandling.