Riksrevisionens granskning: Mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod?

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den
verksamhet som bedrivs av staten. I april kom deras rapport som har granskat om statens styrning genom nationella riktlinjer effektivt kan främja ett patientperspektiv i vården. ”Mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod?”

Kommentar till rapporten från Vinnvård, Staffan Arvidsson:
Ett ökat fokus på patienten (och på de anhöriga!) är, eller borde åtminstone vara, en självklarhet. Forskning visar att det leder till bättre utfall, och dessutom minskade kostnader. Men det allra viktigaste skälet är förstås att det är patienten som vården är till för, även om det ibland kan verka som att det är tvärtom.

Visst kan en metod för ökad patientfokusering vara mer styrning, i det här fallet i form av de nationella riktlinjerna. Men det kommer inte att räcka. Den stora förändringen måste komma inifrån, från professionen själv. Det här ställer stora krav på ledarskapet i vården. Här finns det mycket mer att göra i vårt utbildningssystem!

Slutligen så rekommenderar Riksrevisionen Socialstyrelsen att ”ta ett större ansvar för att nationella riktlinjer når fram till mottagarna”. Det låter i mina öron mycket förenklat, och signalerar envägskommunikation. Att nyttiggöra forskningsresultat, t ex i form av nationella riktlinjer, är en mycket mer komplex process som kräver strategisk samverkan mellan akademi, praktik och politik.

Från rapporten:

De nationella riktlinjerna är ett av statens huvudsakliga instrument för att påverka vården och omsorgen på flera nivåer. Riksrevisionens sammanfattande slutsats är att staten mer effektivt kan använda nationella riktlinjer för att främja en patientcentrerad och effektiv vård.

Granskningens bakgrund
Bakgrunden till granskningen är de krav på effektivisering som samhällsutvecklingen ställer på hälso- och sjukvården. Svensk hälso- och sjukvård utgör en betydande och ökande del av BNP. Samtidigt är möjligheterna att utöka den offentliga finansieringen begränsade, vilket ökar trycket på effektivisering. Forskning visar att en patientcentrerad vård leder till bättre vårdutfall och minskade samhällskostnader. Genom att främja en mer patientcentrerad vård främjar staten således också en mer effektiv vård.

Resultat:

  • Riktlinjerna saknar viktiga rekommendationer ur patientens perspektiv
  • Riktlinjernas mål och syfte är otydligt preciserade
  • Patient- och brukarföreträdare har en otydlig roll och funktion i riktlinjearbetet
  • Kunskapsbasen i riktlinjearbetet är begränsad
  • Uppföljningen av nationella riktlinjer bör förbättras
  • Staten kan ta ett tydligare ansvar för stöd till implementering

Rekommendationer:

Till regeringen:
Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en arbetsmetod för att ytterligare lyfta fram ett patientperspektiv i nationella riktlinjer.

Regeringen bör ge Myndigheten för vårdanalys i uppdrag att följa upp nationella riktlinjers effekter ur ett patientperspektiv.

Till Socialstyrelsen:
Socialstyrelsen bör utveckla metoder för att bredda kunskapsbasen för nationella riktlinjer så att patientperspektivet bättre kan tas tillvara. Socialstyrelsen bör även tydliggöra patient- och brukarföreningars roll och funktion i riktlinjearbetet. I båda dessa avseenden bör myndigheten ta tillvara internationella erfarenheter.

Socialstyrelsen bör ta ett större ansvar för att nationella riktlinjer når fram till mottagarna. Myndigheten bör också återkommande följa upp att sjukvårdshuvudmännen och personal inom vård, omsorg och socialtjänst uppfattar och använder riktlinjerna så som avses.

Länk till hela rapporten >>>